Dagarna före påsk så cirkulerade en del kommentarer från de som tyckte att det var fel eller olämpligt att säga Glad Påsk då. Eftersom påsken så att säga blir glad först på påskdagen, när vi firar att Jesus uppstått.

Jag tycker inte att man behöver vara en sådan petimäter. Var och en väljer förstås själv när man vil säga Glad påsk. Men när någon önskar Glad Påsk kan man svara tack om man inte vill svara med samma hälsning. Och istället för att påpeka kyrkoårets uppdelning, glädjas över att påsken är en glädjens högtid. Att vara kristen är att varje dag, alla dagar på året, leva i uppståndelsens ljus. Och även under stilla veckan när fokus är på vägen till korset, vet vi att vägen inte tar slut på korset.

Om man vill vara petimäter så kan man ju istället fråga sig varför vi så snabbt slutar att säga Glad Påsk. Tillfällena tar inte slut bara för att påskledigheten gör det. I kyrkoåret är vi i påsktiden, och i kyrkornas kor brinner påskljuset för att påminna om uppståndelsens ljus. Söndagligen samlas kristna på den veckodag som är uppståndelsens dag.

Låt oss hellre säga Glad Påsk lite för ofta, än lite för sällan.

Glad Påsk!
Sara Blom