Idag är det Charles Darwins födelsedag (12/2) och det finns anledning att uppmärksamma hans forskning om arternas uppkomst. Hans upptäckter och idéerna från biologin påverkar inte bara det egna fältet utan också vårt allmänna tänkande om tillvaron.

När frågor om vår moderna världsbild och kristen tro diskuteras framställs det ofta som att de är oförenliga. Men det finns ingen fundamental konflikt mellan den moderna naturvetenskapen och kristen tro. Naturvetenskapen ger varken ensidigt stöd för en tro på en skapande Gud eller för ett avvisande av en sådan tro. Däremot behöver varje trovärdig teologi och livsåskådning förhålla sig till den kunskap om världen som naturvetenskapen har gett upphov till. En sund teologisk hållning i ljuset av den moderna naturvetenskapen grundar sig i förundran och fascination, både inför vetenskapens framsteg och inför skapelsens mångfald.

I det offentliga samtalet om tro och religion är frågan om Guds existens en av de ständigt återkommande frågorna: Finns Gud? Diskussionen lär fortsätta. Och många som diskuterar använder sig av resonemang med perspektiv från naturvetenskapen.

I idealbilden har naturvetenskapen en tydlig ram. Den naturvetenskapliga metoden handlar om det observerbara, reproducerbara och falsifierbara. Därför tar naturvetenskapen inte ställning i frågan om Gud. Men samtalet om vem Gud är och om Gud – i så fall – finns, influeras ändå i hög grad av kunskapen om världen.

När dagens läsare, med i alla fall ett litet hum om evolutionsteorin, läser skapelseberättelser i Bibeln, undrar hon så klart hur hon ska förstå texterna. Kanske undrar hon om de är på kollision med biologin, eller kanske försöker hon finna harmoni. Men texterna är skrivna för flera tusen år sedan, i en tid då bilden av tillvaron var en helt annan än idag.

Man kan även lägga märke till att i Bibelns två första kapitel återfinns två ganska olika skapelseberättelser. Det går därför inte att ställa Bibelns skapelseberättelse, i singular, i motsats till den moderna naturvetenskapen.

Om Bibelns texter är en slags teologisk kommentar på tillvaron och tillvarons grund, blir det orimligt att läsa in vare sig konflikt eller harmoni med evolutionsteorin. Rimligen handlar texterna i första hand om människans relation till Gud, och det traditionella sättet att läsa Bibeln är just så, inte som en biologibok.

Även den som tror på Gud som skapare kan bejaka kunskap om naturen som inte har tagit med Gud i ekvationen. Ett sätt att beskriva naturvetenskapen är just så, att den strävar efter att beskriva världen utan att använda sig av en gudshypotes eller någon övernaturlig förklaring. Ur ett teologiskt perspektiv är det viktigt att understryka att det inte behöver finnas en lucka i teorin för att ge utrymme för en gudstro.

God teologi behöver förhålla sig till den moderna naturvetenskapens kunskap om världen. Ny och bättre kunskap hjälper oss att göra bättre tolkningar. Ett sådant teologiskt arbete pågår så klart på flera håll. Och kommer att behövas fortlöpande. Den som vill söka Gud behöver inte välja mellan en kristen tro och naturvetenskap. Och bilden av kyrkan som motståndare till kunskap och naturvetenskap behöver överges.

Sara Blom