För några veckor sedan inledde Amanda Carlshamre och Johan Boj-Garde från SKU en intressant diskussion i Kyrkans Tidning om att ”bryta normen om två kön”, konkret föreslaget genom att införa kategorin ”annat” jämte ”tjej” och ”kille” i deras egna medlemssystem. Deras artikel är initierad och belyser frågan utifrån ett kyrkohistoriskt perspektiv: ”Vi ser det som ett av våra uppdrag att ifrågasätta förtryck samt att se och upprätta dem som är osynliggjorda, vilket är ett uppdrag som tydliggörs genom hela kyrkans historia.” Samt utifrån ett samhälleligt perspektiv:

Frågan om tvåkönsnormen som säger att det bara finns två kön, man och kvinna, är en utbredd norm i vårt samhälle. Det är en norm som behöver brytas då det finns människor som inte identifierar sig med något av de två alternativen. Begreppet kön är komplicerat; det handlar inte bara om biologiskt och juridiskt kön, utan också om mentalt kön, det vill säga vilket kön personen själv identifierar sig som. Det här är en viktig fråga, framför allt för att öka våra medlemmars normmedvetenhet. Det tredje alternativet ”annat” handlar helt enkelt om inkludering och öppenhet.

Men det som skulle kunnat vara startskottet till en givande diskussion om kön, könsroller, könsnormer, kyrkans historia i skapandet och upprätthållandet av dessa samt bibeltolkning sköts snart i sank av två på raken rätt dystra svar. Först ut var Lennart Sacrédeus som klappade artikelförfattarna på huvudet och pekade ut att ”Gud skapade oss människor till man och kvinna” (vilket faktiskt inte är något som artikelförfattarna förnekar på något sätt). Efter detta gav sig även Hans Johansson in i debatten och fastslog att det som artikelförfattarna vänder sig emot  är ”en av Gud given ordning som vi inte kan ändra på, även om vissa vill.” (Vilket inte är helt korrekt eftersom Bibeln faktiskt inte säger något alls om vare sig mentalt kön, könsroller eller människor med oklar könsidentitet.) Vidare menade Johansson att ett sådant införande av ett tredje kön skulle leda till ”ett samhälle i kaos” och ställde sig den vanligt förekommande retoriska frågan: ”Vad är nästa steg? Förhärligande av polyamorösa förbindelser eller månggifte?”

Det är tråkigt att debatten så fort tog en sådan trist vändning och att ursprungsartikeln genererade sådana tråkiga svar, befriade från egen analys. Istället för att argumentera och diskutera så blev det istället ett förfasat uttryck och ett snabbt avslut på vidare diskussioner. Men det behövs mer diskussioner om det här inom kyrkan för samhället har analyserat den här frågan långt mer än vad kyrkan har gjort och vi kan inte bara luta oss tillbaks på ”det som bibeln säger” eftersom dessa frågors komplexitet faktiskt inte motsvaras av Bibelns ”enkla” skapelseberättelse.

Jag säger nu inte att vi enbart skall anamma ”världens” analyser och synsätt, men vi behöver först komma fram till några egna svar från kyrkans sida som faktiskt härstammar från nutida teologisk diskussion och inte bara en snabb läsning av bibelns första blad innan vi kan förkasta det som är en upplevelse hos många av dagens människor, nämligen att den moderna tvåkönsnormen faktiskt inte passar alla.

Ludvig Lindelöf
Tankesmedjan Areopagen