I veckan såg jag en finsk dokumentär på Kunskapskanalen, Prylar ut, kärlek in. Om någon minns den finska dokumentären om han som ville leva utan att vara beroende av olja (och därför helt avstod från allt som var plast eller förpackat i plast), så är den bär dokumentären lite av samma stuk.

I Prylar ut, kärlek in lägger Petri, ”26 år och singel”, alla sina prylar i ett förråd, och börjar dag 1 av experimentet naken i sin tomma lägenhet. Experimentet går ut på att varje dag får Petri hämta en sak ur sitt förråd. Hur många prylar behöver man för att klara sig? Hur många för att vara tillfreds? Och vad skulle du hämta först?

Det finns många som på olika sätt experimenterat med att radikalt minska sina prylar, som ”The 100 Thing Challenge” eller köpfria år, eller Sarah Kate Beaumont som jag läste om nyligen som satsar på ”slow clothes”.

I ett samhälle som svämmar över om prylar och där tröjor och vispskålar säljs som smågodis, behöver vi modeller och system om vi vill välja på ett annat sätt. Och personer som går före och visar att det inte innebär krav och press, utan befrielse, och (kanske) kärlek.

Sara Blom

Tankesmedjan Areopagen