Idag har jag ledig dag och gjorde några ärenden på stan. Vid två tillfällen gick jag förbi personer som tiggde. Jag hade några mynt i fickan att lägga i deras pappersmuggar. Den förste sa: ”Hej. Tack.”. Men den andre sa: ”Varsågod”.

Kanske hade han lärt sig fel svenskt ord för tack, kanske blandade han ihop orden. Kanske talar han själv ett språk som har samma ord för ”tack” och ”varsågod” vilket i så fall gör det svårare att hålla isär de svenska orden. Kanske hade han hört ordet från personer som la mynt i hans mugg och han började svara samma. Eller kanske sa han ”varsågod” för att han höll fram pappmuggen mot mig, jag kom från sidan och han fick vrida sig åt mitt håll

Eller, kanske, var han teolog eller filosof och ville få mig att reflektera över vad han gav mig. För han gav mig möjligheten att ge. Han gav mig ett tillfälle att bidra till ekonomisk omfördelning. Och för ett minimalt ögonblick, gav han mig befrielse från skammen att leva i en värld och i en stad där några är nödgade att tigga.

Sara Blom

Tankesmedjan Areopagen

 

Lästips på samma ämne:

EU-migranterna i Göteborg behöver vårt stöd (G-P 2013- 08-21, Christina Rogestam, Kerstin Alnebratt, Lotta Säfström, Lennart Forsberg