Tänker fortfarande på en forskningsrapport som presenterades i senaste numret av Kyrkans tidning (http://www.kyrkanstidning.se/inrikes/kunskapen-om-kristen-tro-tunnas-ut). Slutsatsen verkar vara att staten borde ha finansierat kristendomsundervisning i kyrklig regi, när kristendomsämnet togs bort ur skolans läroplaner på 60-talet. Då hade vi sluppit dagens situation, när många svenskar tydligen har en ytlig kunskap i ämnet, och Svenska kyrkan skulle ha tappat färre medlemmar.

Jag är tveksam till resonemanget. Jag föreställer mig att en förändring redan hade inletts, när kristendomsämnet togs bort. Att detta borttagande var ett led i en redan pågående process. Samhällsklimatet var sådant, inbillar jag mig, att det inte längre upplevdes som angeläget att barnen undervisades i kristendom.

Misstanken bekräftas av konfirmationsstatistiken. Tills rätt nyligen konfirmerades den stora majoriteten svenskar. De har alltså fått en grundläggande undervisning om kristen tro. Ändå har de valt att leva merparten av sina liv utanför de kyrkliga verksamheterna. Ändå har de valt att tolka sina liv utan att använda specifikt kristna kategorier – om nu forskarna bakom den aktuella forskningsrapporten har rätt i, att svensken i gemen saknar ett religiöst språk.

Jag tror att många svenskar upplever 1900-talet som ett befrielsens århundrade. Jag tänker på saker som allmän och lika rösträtt, arbetarrörelse, ökad jämlikhet mellan könen, större personlig frihet på t ex sexualitetens område, religionsfrihet, du-reform osv. Många upplever också 1900-talet som århundradet då ett vetenskapligt förhållningssätt ersatte vidskepelsen.

De som hyllat denna utveckling har upplevt Svenska kyrkan och kristendomen som en bromskloss. Det är mitt bestämda intryck.

Jag tror att detta är anledningen att Svenska kyrkan har fått en perifer plats i många svenskars liv. När tåget avgick mot en ny och spännande framtid stod kyrkans företrädare kvar på perrongen och talade om sedeförfall. Sådan är bilden. (Om den är sann eller falsk tar jag inte ställning till här.)

Många har under sin teologiska utbildning fått lära sig, att kyrkans utmaning alltid varit att på nytt formulera evangeliet på ett sätt som är relevant för samtiden. Jag tror att kyrkans framtid alltid har hängt på, hur väl man lyckats med den uppgiften.

Olof Bäckersten, Tankesmedjan Areopagen