Estelles dop kan alla glädjas åt, läser jag i Dagen (http://www.dagen.se/nyheter/-estelles-dop-kan-alla-gladjas-at-/).

Glädjedödaren i mig är inte så säker.

Det finns en historia där Svenska kyrkan var nära lierad med kungamakten. Det är svårt att inte bli påmind om dessa historiska band när prinsessan idag döptes av ärkebiskopen.

Är detta något vi vill glädjas över? Jag tycker istället att detta är ett arv som vi borde göra upp med.

Det är inte nyttigt att leva i det förflutna.

Framtiden tillhör de fattiga, sörjande, ödmjuka och hungriga.

Men rätta mig om jag har fel.

Olof Bäckersten, Tankesmedjan Areopagen