I början på mars fick jag åka med en grupp till Bryssel för att ta del av hur kyrkorna i Europa arbetar med flyktingmottagande, illegal invandring, förhållanden för gästarbetare, utbildningsfrågor, kyrkornas och religionens plats i samhället samt miljöfrågor.

En fråga som stannat kvar handlar om att barn har två rättigheter som invandrade och flyktingar nämligen att få behålla sitt språk och sin tro. Språket leder till hemspråksundervisning men hur är det med religionens och trons plats.

Om tron anses lika viktigt som språket, vad säger det om oss och hur barn i vårt samhället får forma sin tro?

Frågan om att finna fotfäste och livsvilja är just trons område. Samhället har lämnat detta till kyrkor och samfund och till föräldrar.  Samtidigt pågår en debatt som misstänkliggör tro och religion som något farligt och som man kan klara sig utan. En rörelse som motsäger de grundläggande rättigheter vi har även som barn.

Om nu tron är lika viktig som språket för ett barns liv behöver vi fundera på hur det kan bli verklighet för oss i vårt i samhälle, med början hos oss själva, i kyrka och församling.

Tre saker vill jag uppmana till:

  • a. gå inte på billig retorik om att tro och religion alltid är lika med fanatism.
  • b. fundera över vad din tro innebär och dela den med andra.
  • c. man behöver inte ha alla svar för att tala om tro.

I en SvD artikel om skolinspektionens granskning av religionsämnet,  lyfts forskning fram  som visar att fördomar förekommer i mindre utsträckning där elever uppmuntras till kritiskt tänkande. Här spelar religionsundervisningen en viktig roll.

Att kunskapen och mötet med andra är viktigt är ju som att slå in en öppen dörr, men trons och livåskådning behöver tas på allvar annat än som något främmande.

Inför påsken blir reflektionen över bibelns berättelser om Jesu död och uppståndelse aktuellt.

Mötet och upplevelsen av de berättelserna lyfter fram våra djupaste värderingar och livserfarenheter. Hur ställer vi oss till lidande, död, hopp och nya möjligheter den dag livet kommer tillbaka?

I påskens budskap sammanfattas vår tro och erfarenhet i Jesu död och uppståndelse. Kortfattat handlar det om liv som är starkare än döden. Jesu död leder till att det djupaste mörker inte är undantaget Guds närvaro i livet. Jesu uppståndelse för människor samman och en ny rörelse tar form. En rörelse som förändrade vårt sätt att se på Gud och sedan blir den första kyrkan, vad kan det betyda idag för oss och våra barn?

Eric Muhl